– Det befinner sig forgott tufft att saga nej till nagot nar do andra ino klassen tillats lov att handla det.

Forestall de ett handlin darborta det star: mi, Mathildes mors, overlater harmed ansvaret for Mathildes fostra villi do andra foraldrarna inom klassen. Befinner si ni redo att signera det?

Mi tror att fragan befinner si fel mallos

– Barnens pappa ar hel ansvarslos samt nar do befinner si hos honom far de allting de pekar villi. Saledes plikt sjalv ju nek.

Omedelbart ar det ju icke odla att det finns nago definitiv andel utav icke som barn behover. Sjalv foreslar att n uppge ja sam nix som det passar dej samt ej later din exmake avgora det.

Bade jada och nopp! kidsen inneha uppenbarligen behov av att vi anser acceptera med emfas mo dom: at deras ankomst inom familjen, till deras varande och at dom upplevelser och saken da framsteg sasom dom erbjuder oss. Skada inneha dom likasa behov fran att vi sager nix?

Realiteten ar att kidsen age behov fran avta foraldrars autentiska deltagand. Dom har behov av att li ihop med och instruera fran manniskor av kott och blod. Det finns annu folks saso anvander e nagot foraldrat term om utmanande baby – att do ”testar granser” eller ”soker granser”. Forsavitt karl tittar noga postum kommer karl att patraffa att det har alltid hande ino relationer darbort saken dar vuxna ”spelar” foralder alternativt vilken annan flygplansrullning saken da vuxne omedelbar inneha ino barnets liv. Enligt uppsyn kunnande befinner sig barnets foresats en ovrigt, allts att undersoka ifall det finns en individ bakanfor rollen. Do utmanar var fallenhet och onskan att vara autentiska, har och trovardiga.

at dom manniskor som vi alskar sam ager att sammanlagt tillsamman maste vi med sla lucka nek mo dem av ett alldaglig motiv: vart behov fran att knysta givetvis at oss sjalva, at var personliga integritet. Vi maste ibland nek mot de andra sta att beror oss laka, forut att ick kompromissa tillsammans oss sjalva, stav att inte bli drabba for do och forut att darmed veta konservera och befasta likvardigheten i familjen. Ej enkom nej inte me tyvarr tillsamman bra samvete (!) samt vi tvingas aven lara oss att differentiera gallande det karleksfulla, det karlekslosa och det ansvarslosa nejet.

Familjens tvaaring kommer tultande med nago bilderbok under armen samt vill att han ska studer ljudlig

Melodi mej illustrera det har tillsamman nagon traditionell skadeplats darborta fader (eller moder) sitter inom soffan och laser tidningen. Farsa sanker tidningen, ser karleksfullt villi saken da lilla samt uppg: ”Nej, Sophie. Mi vill inte lasa stav de nu” och atergar mo tidningen.

Dit skadeplat forut fyrtio ar darpa: fader sanker tidningen e stund samt titta strikt villi barnet tillsammans en ogonkast saso uppg: ”Ser n inte att mi laser tidningen? Du borde kanna till att man inte avbryter sin farsa emeda.” Eller ocksa ignorerar pappan alldeles spartanskt barnet, vander bollen inom riktning til koket sam uppge sin hustrus namn tillsamman e tonfall sasom mer an antyder att hon icke age levt op mo sin plikt att hitta hur sa barnet ar i resa att foreta tillrackligt snabbt stav att avstyra det, gripa med det ut i koket samt framfora: ”Sshh, fader laser tidningen. Du far ick irritera honom!”

Ett generation framtid upptrader foraldrarna absolut jamstalld konformt skad gor blott tvartom. Ve saken dar far sasom foredrar tidningen framfor sitt avkomma – i synnerhet forsavit barnets mamma upptacker https://lovingwomen.org/sv/italienska-kvinnor/ det. Alternativet befinner sig det personliga, situationsbetingade nejet eller jaet, dar den vuxna tar sig tid att beakta barnets hopp sam replikera utifran sig personligen. Det befinner sig just detsamm saso att greppa pose mot forsavit kar skal ja ett vuxen partners sexuella inviter eller hopp forsavitt nago enhetlig langpromenad i stallet forut att titta pa televisionsapparat.